Vad är demens?

Två illustrerade hjärtan

Bli Demensvän!

Att bli Demensvän är en enkel sak som gör stor skillnad.

Demens beror på hjärnskador

Demens, eller kognitiv sjukdom som det ofta kallas, är ett samlingsnamn för en rad symptom som beror på sjukdomar och skador i hjärnan. Hjärnskadorna leder till att olika mentala funktioner börjar försämras, till exempel minne, inlärningsförmåga, tids- och rumsuppfattning och språk. Symptomen kan variera, men leder sammantaget till att personen får svårt att klara sig själv.

Demenssjukdom har ett utdraget förlopp, oftast över många år. Sjukdomen brukar komma smygande. Personen kan till exempel få svårare att koncentrera sig, missar inbokade möten och kan plötsligt glömma bort hur hen ska ta sig hem.

Symptomen blir fler och starkare

Efterhand blir symptomen starkare och fler i takt med att hjärnskadorna sprider sig. Ångest, hallucinationer, utåtagerande beteende och andra psykiatriska symptom är vanliga längre fram i sjukdomsförloppet. Även kroppsliga funktioner försämras. Personen börjar få svårt att gå, blir liggande till sängs och behöver i slutskedet hjälp med i stort sett allt. I dagsläget finns inget botemedel mot demenssjukdom.

Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Andra sjukdomar är vaskulär demens, frontallobsdemens och Lewybody-demens. Hjärntumör och långvarigt alkoholmissbruk är andra exempel på orsaker till demens.

Drabbar även yngre

En typisk bild av demens kan vara en gammal förvirrad dam som inte hittar hem. Eller en äldre man som förgäves räknar sina pengar i kassakön. Demens förknippas ofta med ålderdom och visst ökar risken att drabbas i hög ålder, framförallt efter 70 år. Men det finns även uppemot 10 000 personer under 65 år som har en demenssjukdom. Demens är alltså inget naturligt åldrande utan en följd av sjukdom som också kan drabba oss mitt i livet. Det kan vara bra att ha i minnet när du möter en medelålders förvirrad person som beter sig underligt.

Hur känner man igen demens?

Demenssjukdomar har inga kroppsliga symptom. Så hur vet man att en person har en demenssjukdom? Här är typiska tecken du kan vara observant på.

Uppträder förvirrat och oroligt

Personen verkar bortkommen och hittar inte hem. Kan inte redogöra för vad hon nyligen gjort eller vart hon är på väg.

Upprepar samma fråga

Hjärnskadorna gör det oftast svårare att komma ihåg ny information. En enkel fråga som du tydligt besvarat kan personen därför ställa igen en kort stund senare.

Svårt att kommunicera

Personen verkar inte förstå vad du säger. Har problem med att uttrycka sig och talar osammanhängande.

Klär sig udda

Personen kanske bär en vinterrock mitt i sommaren och tofflor på vintern. Eller har satt på sig ett nattlinne ovanpå klänningen. Verkar missköta sin hygien.

Ohämmat beteende

Vissa personer uppträder omdömeslöst och närgånget. Förolämpar sin omgivning och använder ett grovt språk.

Illustration av persn som håller upp ett hjärta över huvudet på raka armar

Så bemöter du en person med demenssjukdom

Demens beror på hjärnskador

När du ska hjälpa en person med demenssjukdom kan det vara svårt att veta hur du ska göra. Personen har kanske problem med att uttrycka sig och minns inte vad som hänt. Här följer några goda råd:

Skapa förtroende

Se till att närma dig personen framifrån, så att hen kan se dig. Berätta vem du är och fråga om du kan hjälpa till. Tala lugnt med ett lågt tonläge. Om du är stressad, försök att inte visa det även om det ibland är lättare sagt än gjort. Stress smittar lätt av sig och förstärker demenssymptomen.

Bekräfta personens upplevelser

Visa att du vill ställa dig på personens sida. Du kan till exempel säga till den som är orolig och samtidigt arg att ”Jag ser att du verkar upprörd. Vill du berätta vad som är fel?” eller ”Var inte orolig. Jag vill bara hjälpa dig.”

Tala långsamt med korta meningar

Fråga en sak i taget och ge personen längre tid att svara än du normalt brukar göra. Kanske kan hen besvara dina frågor men behöver mer tid för att få ordning på tankarna. Prova att använda alternativ till frågor, till exempel ”Dina anhöriga är nog oroliga för dig” i stället för ”Vill du komma hem?”.